Det finns behov av alternativa, integrativa, former av behandlingar och stödverksamhet inom skilda områden i samhället. Konstnärliga terapier- med inriktning på affektiva, emotionella och estetiska fält - används i olika sammanhang, t.ex. inom medicin och hälsa, rehabilitering, psykoterapier.  Det finns anledning att tro att i takt med att dessa metoder i högre grad får ett bakomliggande forskningsstöd, kommer efterfrågan successivt att öka. Ett aktivt och uttalat stöd för den här typen av metodik ges i Affect Regulation Tneory med dess vetenskapliga förankring i neurobiologisk forskning, utvecklingspsykologi och forskning kring anknytning (se Allan Schores The Science of the ART of Psychotherapy, W.W. Norton & Company N.Y. 2012).

​

Exempel på områden för uttryckande konstterapeuter med en evidensbaserad praktik:

​

Sjukvården - kroniska sjukdomar med behov av existentiellt inriktat psykosocialt stöd och aktiv metodik i syfte öka förmåga till aktiv anpassning (copingförmåga); det kan handla om rehabilitering och psykosocialt stöd inom cancervården, såväl som inom andra områden, t.ex. hjärtpatienter, stroke, reumatiker, trafikskadade m.fl.

​

I Schweiz finns ett allmänsjukhus med en bred verksamhet, Bezirksspital Affoltern där samtliga patientgrupper i vård och omsorg för sin läkeprocess och rehabilitering erbjuds delta i olika former av uttryckande konstterapi (man använder uttrycket ”Menschenmedizin” för sin integrativa inriktning). I sin programförklaring skriver man, att kropp och psyke hänger så starkt samman, att man måste arbeta med båda sidorna samtidigt. Det här är framtidens sjukhus och borde vara en förebild för utvecklingen inom den svenska sjukvården, som i så hög grad domineras av arbete med tekniska och medicinska innovationer, att man alltför ofta glömmer hur enormt viktig den psykiska omvårdnaden är för läkeprocessen. Men det handlar inte bara om att vara empatisk och snäll i största allmänhet: en sjukdom eller skada påverkar också den psykiska och existentiella/andliga delen. För att få till stånd också en läkeprocess hos människan som en levande helhet behöver en framtida sjukvård även ta in metoder, som följer av en fördjupad psykologisk kunskap om människan, hennes behov och funktionssätt.

​

Det är ingen slump att ett sådant sjukhus kunnat skapas i Schweiz. Här ligger också The European Graduate School, EGS, ett universitet som enbart är inriktat på uttryckande konstterapi med tillämpningar inom en mängd olika områden. EGS ingår i vårt nätverk och vi har under alla år samverkat med EGS, vars lärare deltar i Expressive Arts utbildningar. Varje år anordnar våra olika utbildningsinstitut ett symposium, som dels syftar till att konstnärligt inriktade terapeuter skall få en internationell mötesplats, dels till att lärare från instituten skall få regelbundna tillfällen att mötas och diskutera gemensamma frågor kring utbildningarnas inriktning, forskning och lagstiftning. Motsvarande utbyten sker i USA genom IEATA som även vårt europeiska nätverk är anslutet till.

​

Åldringsvården - behovet av tillbakablick och reflektion kring livsinnehåll, mening, relationer och avslut. Det finns idag hem för äldre som profilerar sig på en sådan verksamhetsinriktning med användning av UKT och andra konstnärliga terapimetoder. Den typen av profilering kan förväntas öka!

 

Äldreverksamhet - samma behov finns för äldre personer, som fortfarande är friska och starka och klarar sig på egen hand eller med praktisk hjälp i hemmet. Existentiella teman förknippade med ålder, barn och barnbarn, sjukdom och livsavslut är i hög grad betydelsefulla för den gruppen.

​

Palliativ vård - konstnärliga terapier fungerar mycket väl inom den palliativa vården, där patienterna har behov av fördjupad förståelse av sin livssituation och att skapa mening in i det sista. I England finns många olika palliativa enheter, där patienterna erbjuds att arbeta med konstnärliga metoder i livet slutskede (Hartley, N. Payne, M., 2008). Det handlar om alla åldersgrupper, enskilda, såväl som nära vänner och anhöriga. Även i Sverige finns uttryckande konstterapeuter verksamma i palliativ vård.

 

Andra områden som är öppna för kreativa och aktiva terapiformer:

​

Självutveckling - i takt med att många människor upplever svårighet med att skapa inriktning i sina liv, finna meningsbärande intressen, kunna skapa och behålla goda, sociala relationer och få ett gott sexuellt liv - bilda familj; klara av ett föräldraskap och andra kulturformade roller, som t.ex. följer sexuell läggning, arbetsliv eller ålder; klara av förluster/separationer; hantera sin oro eller ångest och kunna acceptera och aktivt anpassa sig till de existentiella livsvillkoren i stort - ökar behovet av mångdimensionella, kreativa, och lustfyllda metoder, såsom uttryckande konstterapi. Många människor i vårt samhälle har upptäckt att arbetsprestationer eller hög materiell levnadsstandard inte i sig leder till ett meningsfullt och tillfredsställande liv. Det finns gott om exempel på människor med stora yttre tillgångar (och framgångar) men med ett inre liv tomt på stabilitet, mening. och självkänsla. Det visar inte minst den enorma konsumtionen av psykofarmaka eller statistik över psykisk och social ohälsa, som sträcker sig genom samhällets alla sociala skikt.

​

Flyktingmottagande - en stor del av de flyktingar som kommer till Sverige bär med sig traumatiserande erfarenheter. Det kan handla om att ha blivit utsatt för dödshot, tortyr eller att ha förlorat nära anhöriga. Även att behöva fly från sin egen kultur med den tillhörighet den ger innebär krisreaktioner och trauman. Samtidigt är många mer eller mindre språklösa i mötet med det nya samhället. Kroppsinriktad, konstnärlig metodik är synnerligen effektivt i detta arbete med ingångar över till ett nytt samhälle och en ny kultur, där det verbala , främmande språket inte står som vägg framför dem. Forskning och erfarenhet visar att det är de affektiva förlopp som genereras av de här metoderna, som leder till läkning och rehabilitering. Melinda Meyer (2007), som leder Norsk Institutt for Kunst- og Uttrycksterapi, NIKUT (vår närmaste samarbetspartner) har i sin forskning vid Nasjonalt kunnskapssenter om vold og traumatisk stress, NKVTS visat på värdet för flyktingar att kunna bearbeta sin situation med en uttryckande konstterapi, som utgår från bl.a. bioenergetiska övningar (likn. yoga men mer expressiva rörelser), vilka påverkar kroppens muskulära försvarsaktivitet och öppnar upp för kreativa förlopp. Ett projekt kalla EXIT handlar om användning av UKT vid emottagande av ensamma flyktingbarn och har visat sig framgångsrikt.

​

Invandrare och integration - ett viktigt led för integrationsarbetet är att öka förståelsen för vad som händer när olika kulturer möts och ibland ”krockar”. Invandrare, invandrarbarn och infödda svenskar lever på olika ”öar”. Det behöver skapas fler projekt, som syftar till att åstadkomma utbyten mellan olika kulturer, olika sätt att tänka, känna, värdera och uppleva. UKT skulle kunna användas som ett meningsfullt, lustfyllt medel i ett integrationsarbete i Sverige, på samma sätt som UKT har använts i Palestina/Israel eller Sydafrika för att överbrygga motsättningar och fiendskap mellan de olika folkgrupperna. På EGS har man en särskild linje (”The Expressive Arts in Conflict Transformation and Peacebuilding”), som bl.a. vänder sig till biståndsarbetare inom WHO.

​

Det handlar om att bryta onda cirklar. Genom att inte primärt lägga processen på språk och argumentation för sin ståndpunkt – där motsättningarna ofta tenderar öka – kan annan kommunikation, t.ex. genom musik, rytmer, samarbetsövningar av olika slag, i stället göra att man ser vad som förenar - till skillnad mot att fokusera på det som skiljer! Det senare är den politiska maktkampens arena. Den förra är ett fredsarbete och tjänar mer intressen hos de breda lagren och hör framtiden till.

​

Ungdomar - verkar också mer utsatta än någonsin! Det finns anledning att tro att människan i det moderna samhället ställs inför alltför stora krav på ständig anpassning till de snabba förändringar, som äger rum. Betydelsen av föräldraskap under de första två åren behöver få en ökad spridning i samhället. Man har i anknytningsforskningen kunnat visa att otrygga anknytningar ger betydande svårigheter för unga vuxna och vuxna och att s.k. desorganiserad anknytning många gånger ligger bakom allvarligare personlighetsstörningar (Schore, Hill m.f.). Teknik, organisation, karriär, föräldraskap, separationer och omflyttningar av relationer, otrygghet och arbetslöshet... allt detta innebär krav som ofta går över individens förmåga – om ungdomar växer upp utan en stabil omvärld blir det allt svårare för dem att finna en roll och en identitet. Det finns ett skriande behov av hjälp och stöd i den processen, och konstnärliga metoder fungerar väl med ungdomars sätt att kommunicera. Här har gruppinriktad verksamhet ett särskilt stort värde (se Melinda Meyer vid NIKUT)!

​

Psykiatrin - den tyngre psykiska problematik (utanför normalvariationerna), som ingår i psykiatrins ansvarsområde, har framför allt kommit att bli ett område för medicinsk behandling. Framväxten av psykofarmaka har varit explosionsartad, liksom olika modeller och mallar för diagnos av mental ohälsa, personlighetsstörning och psykos. Användningen av psykoterapier inom psykiatrin är liten i jämförelse härmed. UKT kan dock få en framtida roll, dels om interventioner av UKT blir evidensbaserade, dels om UKT används som specialitet av leg. psykoterapeuter eller andra med legitimation inom hälsovården. I England håller man på att utveckla en modell av Mentalisation Based Approaches to Arts Psychotherapies att användas inom psykiatrin.

​

I forskning med biologiska markörer i hjärnaktiviteten har man i ett tjugotal studier jämfört behandling med SSRI-preparat och psykodynamisk psykoterapi för en mängd olika symtom, såsom ångestsyndrom, tvångssyndrom, social ångest, PTSD, depression (MDD) och borderlineproblematik (BPO). Man fann ungefär lika stor effekt för båda interventionerna, men man fann också en väsentlig skillnad. Till skillnad mot psykofarmaka gav psykoterapin en tillväxt i aktiva delar i hjärnans affektsystem (Hasse Karlsson, Psychiatric Times, 2011), dvs effekterna är mer långvariga över tid. Studier visar ungefär samma skillnad när man jämför psykodynamisk affektorienterad psykoterapi med KBT, dvs att PDT ger mer långvariga effekter (Schore m.fl.).

​

Konsulting - Utryckande konstmetodik kan användas i handledning, teambuildning och organisationsutveckling. Metoderna innebär, att man kan arbeta både verbalt och icke-verbalt. Språket strukturerar ofta problematiska relationer och kan i sig själv vara en konservativ kraft som styr tanken och som är svår att ta sig ur. Om man öppnar upp kommunikationsprocessen med en konstnärlig metodik tillvaratar man i betydligt större utsträckning en allsidig och intuitiv intelligens. Detta lossgörande av kreativitet främjar både förmågan att lösa mellanmänsklig problematik och att stimulera t.ex. ett team eller ett kommunikationsflöde inom en organisation. Minns vad Albert Einstein sa, när han grubblade på det som senare blev hans relativitetsteori. "Om jag bara kunde leka som de här barnen (i parken), skulle jag finna lösningen!"

​

Uttryckande konstterapi används i olika handledningssituationer inom organisationer, t.ex. i ledarskapsutveckling eller utbildning. Det är det mångdimensionella, kreativa, förloppet som ger metoderna en särställning.

​

Skolan - Forskning inom neurovetenskap ökar förståelsen för betydelsen av icke verbal kommunikation, vilket ingår i konstnärliga terapier, musikterapi, dansterapi osv. Vägen till inlärning i skolan går genom att kunskaper tillägnas genom språk, dvs en huvudsaklig aktivitet i vänster hjärnhalva. Kognitionsforskning kring olika funktionshinder vid traditionell inlärning visar möjligheter för hjärnan att gå "omvägar" till inlärning, t.ex. av matematik. Mycket tyder på att inlärningsfunktionerna i princip i alla ämnen skulle kunna förbättras om även konstnärliga metoder skulle användas inom pedagogiken. Skolan skall också arbeta med social inlärning med frågor om samspel, relationer, sexualitet, roller etc. och här måste fr.a. den högra hjärnhalvan hållas aktiv.

​

Uttryckande konstterapi har också en plats när det gäller förståelsen av den sociala problematik och de konflikter, som finns i skolan och medel för nya vägar till lösningar. Här kan vuxna lärare och skolungdomar kommunicera på ett helt annat sätt än via ett traditionellt språk, som får de vuxna att dominera och hämma många ungdomar. En psykodramatisk gestaltning av en skolsituation ger mer än tusen ord.

​

Till sist: att få ut och sprida information är en utmaning. De flesta i vårt samhälle vet inte vad uttryckande konstterapi (även kallad konstnärlig terapi) är. Dominansen av KBT, inte minst i den akademiska världen, tar det största massmediala utrymmet och ”skymmer sikten” för andra verksamma terapiformer. Men den forskning som bedrivs i olika konstnärliga terapier skulle kunna öka intresset hos massmedia och härigenom skulle mer information om UKT kunna nå ut till beslutsfattare och allmänhet.

​

Potentiellt finns många verksamheter, som skulle tjäna på att ta in konstnärliga terapier! Det finns gott om utrymme för entreprenörskap för uttryckande konstterapeuter.