Expressive Arts Stockholm AB

Fjällgatan 23 B,

116 28 STOCKHOLM

  • YouTube - Vit Circle

Forskning

Bakgrund

till forskningskraven av terapeutiska metoder

Gunder Forss

Redan på tidigt 80-tal kom krav och önskemål från bl.a. amerikanska försäkringsbolag på att psykoterapier skulle utveckla metoder som var inriktade på en avgränsad diagnos och som gjordes korta och kostnadseffektiva. Effekterna skulle utvärderas. Det är från försäkringsperspektiv inte svårt att förstå det här kravet. För att psykoterapeuter skulle få uppdrag från de mäktiga försäkringsbolagen behövde man i de olika psykoterapeutiska "skolorna" utveckla en korttidsmetodik, som i förhållande till diagnos gav en säkerställd (tillräckligt positiv) effekt (för att uppfylla försäkringsåtagandet). Två konkurrerande huvudlinjer framträdde: en som vilade på psykoanalytisk /psykodynamisk grund och en annan på inlärningsteori och senare även på kognitiva teorier Mycket grovt kan man säga att två delvis motsatta övergipande människosyner och terapeutiska metoder kom att stå emot varandra.

Den förra hade skapats utifrån ett förståelseperspektiv på människan. Hon sågs som ett resultat av tidiga erfarenheter, medfödda egenskaper och drifter, som delvis står i konflikt med det samhälle och den kultur hon formats av. I denna inre process uppstår ibland inre konflikter som (av det psykiska systemet) inte kan "lösas", och därför utvecklas symtom och psykisk ohälsa. I psykodynamisk psykoterapi riktar man därför in sig mindre på de enskilda symtomen och söker i det "analytiska" samtalet de huvudsakligen omedvetna erfarenheter, som orsakat de olika symtomen och ohälsan. I kognitiv beteendeterapi utgår man från symtomen mer än den bakomliggande källan. Man kartlägger faktorer i patientens/klientens beteendemönster och tankar och länkar dem till de oönskade symtomen. Genom att bryta dessa ofta cirkulära förlopp (t.ex. negativa tankar vs oro) - bl.a. genom att ge läxor - söker man upphäva eller mildra symtomen och den på dem följande ohälsan.

KBT har redan från början varit symtominriktad och det ger som regel korta behandlingar. Metoderna använder sig av regelbundna steg och faser och är ibland helt schemabundna. Effekterna relateras tydligt till den inledande diagnosen och är därför relativt lätta att vetenskapligt utvärdera. Följaktligen finns en hel del studier som visar att KBT i förhållande till en specifik problematik har en god effekt.

Även den psykodynamiska psykoterapin har utvecklat korttidsmetodik, som fokuserar på en särskild problematik. PDT med sin bakgrund i psykoanalys har forskningsmässigt haft svårt att konkurrera med KBT. Det handlar dels om att det varit mycket svårare att få forskningsanslag och genomföra kvalificerad forskning på PDT än på KBT, dels om att man inte alltid är överens om terapimålen. Man kan t.ex. i psykodynamisk psykoterapi förhålla sig kritisk till vissa mål för terapin som samhället ställer upp till förmån för individens egna behov av förmåga till friare, självständigare, livsval. Oaktat detta finns det tillräckligt mycket forskning även inom PDT för att kunna hävda vetenskaplig evidens (bevis) för att metoderna fungerar i förhållande till en viss problematik.

Precis som med andra produkter på "marknaden" uppstår konkurrens mellan olika terapeutiska inriktningar och "skolor". KBT har lancerats starkt i media och har fått ett stort marknadsövertag. I populära böcker, skrivna av KBT-terapeuter, används ord som "evidensbaserad psykoterapi" eller "modern psykologi" närmast synonymt med med KBT. Underförstått pekar man ut andra psykoterapeutiska riktningar som icke evidensbaserade och föråldrade. Det har naturligtvis anammats av massmedia och vilselett både läkare och inköpare/beslutsfattare i stat och landsting. Problemet är att det inte har funnits någon övergripande instans, som kritiskt har kunnat belysa utvecklingen till detta ensidiga terapiutbud. I statens organ (SBU) för granskning av forskningen inom området sitter såvitt jag kunnat se endast företrädare för KBT- inriktad terapi, vilket kan vara en förklaring. Det finns säkert flera andra.

Kritik mot den ensidiga satsningen och bristerna i utfall och organisation har dock framförts av grupper av forskare.

Jag har fått in många deltagare i mina psykoterapier, som har genomgått en KBT-terapi utan att de känt sig hjälpta av den. Det har inte bara att göra med att olika slags problem svarar olika bra på olika metoder. Det har också att göra med att vi människor skiljer oss åt och har behov att kommunicera och uttrycka oss på olika sätt. Därför behövs också alternativa metoder för terapeutisk kommunikation - inte bara en enda. Den här uppfattningen börjar lyckligtvis komma fram i olika sammanhang.

Komplexiteten kring forskning på Uttryckande Konstterapi

I början av 2011 publicerade t.ex. Rehabiliteringsrådet sitt betänkande. Man pekar på bristerna inom rehabiliteringsprogrammen för olika patientgrupper inom vården, t.ex. för patienter med livshotande sjukdomar. Man menar, att innehållet i rehabiliteringen bör vara mer individualiserad. Följaktligen efterlyser man en större mångfald och en forskning som stöder användningen av nya metoder.

Uttryckande Konstterapi (UKT) arbetar med många konstnärliga "språk", där specialiseringen ligger på övergångarna mellan ett konstuttryck till ett annat. Det kan t.ex. betyda att en klient från en känslomässig utgångspunkt får tillfälle att arbeta med en frågeställning "formulerad" genom olika konstnärliga uttryck och perspektiv, vilka sammanfogas till en "helhet". Ansatsen är "komplex" och möjliggör både en kognitiv och känslomässig insyn i de problem, som står i fokus för klienten. Det är många olika sammansatta processer som pågår samtidigt.

Terapiförlopp inom UKT beskrivs och dokumenteras och resultaten utvärderas med, som regel, mycket goda resultat. Men dessa utvärderingar uppfyller förstås inte kravet på vetenskaplig evidens.Fördelen med UKT är att metoderna generellt kan anpassas till många olika slags individuella, sociala eller organisatoriska behov. Svårigheterna är att själva "komplexiteten" som gör den svårutforskad.

Det finns emellertid flera vägar att ta tillvara på behovet av forskning på de metoder som används i Uttryckande Konstterapi. UKT är en av skilda konstnärliga terapiformer, vilka har specialiserats i bild, dans, musik, drama och poesi (det finns ännu fler). Det är mycket vanligt att företrädare för de olika specialiteterna i terapiarbetet också för in andra konstnärliga uttryck än det egna. Det finns forskning i konstnärliga terapier, t.ex. bildterapi och dansterapi. Vi kan hänvisa också till den. Inom musikterapi har det bedrivits en hel del forskning av relevans också för UKT. Man kan skapa en specifik metodik inom UKT i förhållande till en problematik och på det sättet forma en behandling (en "intervention") som har en tydlig struktur och väl definierade mål. På det sättet kan den bli föremål för en mer kvalificerad och vetenskapligt upplagd utvärdering. Det här är förstås ingen ny tanke. Kravet på evidens innebär för samtliga större inriktningar och "skolor" att man behövt utveckla specifika metoder, som kan utforskas vetenskapligt.

Uttryckande konstterapi har en teoretisk grund i psykodynamisk och existentiell psykologi med rötter i fenomenologisk teori. Affektteoreriska perspektiv liksom teoriutveckling från neurologisk/kognitiv forskning (t.ex. Antonio Damasio, 2010) och anknytningsteori ingår i bakgrunden. UKT arbetar med icke verbala metoder (förutom verbala), vilket innebär att man utgår från kroppsliga, affektiva och intuitiva tillstånd i det terapeutiska arbetet. Det finns idag ett allt större stöd för sådana ansatser, t.ex. hos forskare som Allan Schore (2003, 2009, 2012) och Daniel Stern (2004, 2010). Stern pekar direkt på uttryckande konstterapi som en terapiform med stöd i modern neurologisk forskning. Även terapier inriktade mot mentalisering och som utvecklats av forskare som Peter Fonagy (2004) har börjat användas inom konstnärligt inriktade terapier. Allan Schore har varit central för utveckling av Affect Regulation Theory, i vilken neurobiologisk forskning sammanfogas med affektteori, anknytningsteori och spädbarnsforskning. Affektreguleringsteori ger en mycket god bild av orsakerna till många former av psykisk ohälsa, och den ger dessutom ett starkt stöd för de metoder som kan arbeta direkt med affektsystemet, dvs till icke verbala, kreativa metoder. Daniel Hill har i sin bok Affect Regulation Theory - A Clinical Model (2015) visat efter vilka kriterier en psykoterapi bör arbeta, och Expressive Arts och kroppsinriktad metodik är ett par av de metodinriktningar som han omnämner i sin bok. Det finns således ett allt starkare vetenskapligt stöd för den metodik som tillämpas i verksamheten vid Expressive Arts Stockholm.

 

Aktuell forskning

i Uttryckande Konstterapi genom cancerrehabilitering

November 2010 togs de första stegen mot en vetenskaplig utvärdering av en UKT- intervention, centrerad kring musik och bild. Behandlingen kom att inrikta sig på den existentiella och emotionella problematik, som genom diagnos och behandling drabbar kvinnor med gynekologisk cancer. Margareta Wärja, som är psykoterapeut och utbildare i UKT sedan många år, är doktorand i musikterapi vid Aalborg Universitet och leder arbetet. Handledare är professor Lars Ole Bonde vid the Doctoral School of the Humanities och Med dr överläkare Karin Bergmark, postdok vid Karolinska Institutet i Stockholm. Karin Bergmark är numera verksam vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.

Anna Gerge, doktorand vid Aalborg Universitet, kommer att forska och disputera bl.a. kring det kvalitativa materialet (bilder och texter) som har genererats från deltagarna i den här studien. Anna har publicerat sig i flera böcker och är bl.a. specialiserad i traumatologi.

Gabriella Rudstam, doktorand vid Aalborg Universitet, påbörjade hösten 2015 en RCT-studie med uttryckande konstterapi, där effekterna av en intervention (KMR/uttryckande konstterapi) för personer med en komplex ptsd prövas. Studien sker i samverkan mellan Aalborg Universitet och Kris - och Traumacentrum i Stockholm.

Det övergripande målet är att utforska och söka utveckla en behandling inom UKT med ett focus på receptiv musikterapi (KMR), som kan användas i rehabiliteringsprogram för olika patientgrupper inom sjukvården och dess närliggande områden.

Kort sammanfattning av studien ukt/gynekologisk cancer

Omkring 2900 kvinnor per år diagnostiseras för gynekologisk cancer. Diagnos och behandling innebär som regel kris- och traumareaktioner. Behandlingen har gjort att många överlever sin sjukdom, men man har beräknat att minst 30 % av dessa kvinnor är i behov av kvalificerad hjälp för att kunna bearbeta sina upplevelser och efterföljande emotionella problem. Förutom en förbättrad psykisk hälsa skulle en rehabilitering syfta till att öka den individulla förmågan att delta i social och arbetsinriktad verksamhet.

Inom ramen för Uttryckande Konstterapi har Margareta Wärja (et. al) med utgångspunkt i Guided Imagery and Music (GIM) och uttryckande konstterapi strukturerat en individuell korttidsintervention om 12 sessioner, som skulle kunna ingå i rehabiliteringsprogram för gyncancerpatienter efter avslutad medicinsk behandling. Antagandet är att de kvinnor som genomgår behandlingen bearbetar sin existentiella kris, integrerar sin kroppsupplevelse, minskar oron för återfall och förbättrar sin existentiella hälsa.

Etikprövningsnämnden i Stockholm lämnade i januari 2012 sitt godkännande till projektets genomförande. Huvudstudien har föregåtts av en inledande kvalitativ fas med djupintervjuer av patienter och personal samt pilotstudier. Den bygger på tidigare forskning inom KCE (Enheten för Klinisk Cancer Epidemiologi) på Karolinska Institutet, där man dokumenterat de sociala och psykologiska konsekvenserna av diagnos och behandling av kvinnor med gynekologisk cancer.

I studien deltog 57 kvinnor vid Onkologiska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm. Den har genomförts som en randomiserad studie med s.k. armar, en enskild terapi och en gruppterapi. Samtliga personer som ingår har svarat på noggrannt utarbetade frågor före och efter interventionen.

Den kvantitativa analysen kompletteras med data av mer kvalitativt slag: texter och målade bilder. Två behandlingar med uttryckande konstterapi och musik (KMR) har utvärderats, dels en enskild terapi med 13 tillfällen, dels en gruppterapi.

Data och resultat redovisas av forskningsteamet i vetenskapliga tidskrifter, på konferenser och informationsmöten samt i populärvetenskaplig form även i hälsoinriktade tidskrifter. Den slutliga redovisningen av Margareta Wärjas forskning kommer att genomföras i en doktorsavhandling i musikterapi vid Aalborg Universitet. Ett par artiklar i vetenskapliga tidskrifter har publicerats. Avhandlingen har överlämnats till universitetet i januari 2018 fvb till den vetenskapliga kommitté som svarar för granskning och disputation.

För mer information om pågående forskning, kontakta Margareta Wärja.

 
 

Samverkande parter

Ett forskningsprojekt genomförs under 2010 - 2014 inom området för gynekologisk cancerrehabilitering och konstnärliga terapier. Det här är det största forskningsprojektet i sitt slag i världen. En förutsättning har varit att olika institutioner har visat sig beredda att i samverkan skapa en plattform för studien samt att stiftelser och fonder successivt har beviljat anslag till finansieringen. Härefter har tiden för arbetet behövt förängas till hösten 2017.

 

Ett samverkansavtal har således slutits mellan följande parter:

Aalborg Universitet - Karolinska Institutet (Enheten för Klinisk Cancerepidemiologi, KCE) - Karolinska Universitetssjukhuset (Onkologiska Kliniken - Expressive Arts Stockholm

Aalborg Universitet är huvudman för studien och svarar bl.a. för forskningshandledning.

Karolinska Insitutet(KCE) ger ett forskningsmässigt stöd och svarar för den medicinskt inriktade handledningen.

Patienter inskrivna vid Onkologiska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset har erbjudits delta i studien.

Expressive Arts har anlitat terapeuter med en utbildning inom området och utbildat dem på interventionen, och har ansvarat för organisation och genomförande samt tillhandahållit behandlingsrum, konstnärsmaterial och teknisk utrustning. Expressive Arts administrerar de forskningsanlag som beviljats av stiftelser och fonder.

Gyncancerföreningen i Stockholm ger projektet ett aktivt stöd och har bl.a. organiserat informationträffar om forskningen för sina medlemmar. Margareta Wärja har också medverkat i föreningens styrelse. En styrelsemedlem har även hjälpt till vid datainsamlingen.

 

Grundläggande för projektet har varit ett internationellt doktorandstipendium, som tilldelats Margareta Wärja genom medel från Det frie forskningsråd i Danmark för forskarutbildning i musikterapi vid Aalborg Universitet.

Pilotstudien har kunnat genomföras med bidrag från Helge Ax:son Johnsons stiftelse.

Viss tekniskt utrustning har kunnat inköpas genom bidrag från Olu Jeppsons fond för musikterapi (Kungliga Musikakademien). Denna fond tillsammans med Kungl. Musikaliska Akademin har även lämnat bidrag till konferensresor för Margareta Wärja, där hon ges möjlighet presentera forskningsarbetet.

Ekhagastiftelsen har beviljat ett anslag, som finansierar kostnaderna för huvudinterventionen och har härigenom avgjort möjligheten att genomföra forskningsprojektet som en randomiserad studie. Ekhagastiftelsen stöder bl.a. forskning kring integrativ och komplementär metodik.

Stödjande stiftelser och fonder

 

Samhällsbehovet

Det finns behov av alternativa, integrativa, former av behandlingar och stödverksamhet inom skilda områden i samhället. Konstnärliga terapier- med inriktning på affektiva, emotionella och estetiska fält - används i olika sammanhang, t.ex. inom medicin och hälsa, rehabilitering, psykoterapier.  Det finns anledning att tro att i takt med att dessa metoder i högre grad får ett bakomliggande forskningsstöd, kommer efterfrågan successivt att öka. Ett aktivt och uttalat stöd för den här typen av metodik ges i Affect Regulation Tneory med dess vetenskapliga förankring i neurobiologisk forskning, utvecklingspsykologi och forskning kring anknytning (se Allan Schores The Science of the ART of Psychotherapy, W.W. Norton & Company N.Y. 2012).

Exempel på områden för uttryckande konstterapeuter med en evidensbaserad praktik:

Sjukvården - kroniska sjukdomar med behov av existentiellt inriktat psykosocialt stöd och aktiv metodik i syfte öka förmåga till aktiv anpassning (copingförmåga); det kan handla om rehabilitering och psykosocialt stöd inom cancervården, såväl som inom andra områden, t.ex. hjärtpatienter, stroke, reumatiker, trafikskadade m.fl.

I Schweiz finns ett allmänsjukhus med en bred verksamhet, Bezirksspital Affoltern där samtliga patientgrupper i vård och omsorg för sin läkeprocess och rehabilitering erbjuds delta i olika former av uttryckande konstterapi (man använder uttrycket ”Menschenmedizin” för sin integrativa inriktning). I sin programförklaring skriver man, att kropp och psyke hänger så starkt samman, att man måste arbeta med båda sidorna samtidigt. Det här är framtidens sjukhus och borde vara en förebild för utvecklingen inom den svenska sjukvården, som i så hög grad domineras av arbete med tekniska och medicinska innovationer, att man alltför ofta glömmer hur enormt viktig den psykiska omvårdnaden är för läkeprocessen. Men det handlar inte bara om att vara empatisk och snäll i största allmänhet: en sjukdom eller skada påverkar också den psykiska och existentiella/andliga delen. För att få till stånd också en läkeprocess hos människan som en levande helhet behöver en framtida sjukvård även ta in metoder, som följer av en fördjupad psykologisk kunskap om människan, hennes behov och funktionssätt.

Det är ingen slump att ett sådant sjukhus kunnat skapas i Schweiz. Här ligger också The European Graduate School, EGS, ett universitet som enbart är inriktat på uttryckande konstterapi med tillämpningar inom en mängd olika områden. EGS ingår i vårt nätverk och vi har under alla år samverkat med EGS, vars lärare deltar i Expressive Arts utbildningar. Varje år anordnar våra olika utbildningsinstitut ett symposium, som dels syftar till att konstnärligt inriktade terapeuter skall få en internationell mötesplats, dels till att lärare från instituten skall få regelbundna tillfällen att mötas och diskutera gemensamma frågor kring utbildningarnas inriktning, forskning och lagstiftning. Motsvarande utbyten sker i USA genom IEATA som även vårt europeiska nätverk är anslutet till.

Åldringsvården - behovet av tillbakablick och reflektion kring livsinnehåll, mening, relationer och avslut. Det finns idag hem för äldre som profilerar sig på en sådan verksamhetsinriktning med användning av UKT och andra konstnärliga terapimetoder. Den typen av profilering kan förväntas öka!

 

Äldreverksamhet - samma behov finns för äldre personer, som fortfarande är friska och starka och klarar sig på egen hand eller med praktisk hjälp i hemmet. Existentiella teman förknippade med ålder, barn och barnbarn, sjukdom och livsavslut är i hög grad betydelsefulla för den gruppen.

Palliativ vård - konstnärliga terapier fungerar mycket väl inom den palliativa vården, där patienterna har behov av fördjupad förståelse av sin livssituation och att skapa mening in i det sista. I England finns många olika palliativa enheter, där patienterna erbjuds att arbeta med konstnärliga metoder i livet slutskede (Hartley, N. Payne, M., 2008). Det handlar om alla åldersgrupper, enskilda, såväl som nära vänner och anhöriga. Även i Sverige finns uttryckande konstterapeuter verksamma i palliativ vård.

 

Andra områden som är öppna för kreativa och aktiva terapiformer:

Självutveckling - i takt med att många människor upplever svårighet med att skapa inriktning i sina liv, finna meningsbärande intressen, kunna skapa och behålla goda, sociala relationer och få ett gott sexuellt liv - bilda familj; klara av ett föräldraskap och andra kulturformade roller, som t.ex. följer sexuell läggning, arbetsliv eller ålder; klara av förluster/separationer; hantera sin oro eller ångest och kunna acceptera och aktivt anpassa sig till de existentiella livsvillkoren i stort - ökar behovet av mångdimensionella, kreativa, och lustfyllda metoder, såsom uttryckande konstterapi. Många människor i vårt samhälle har upptäckt att arbetsprestationer eller hög materiell levnadsstandard inte i sig leder till ett meningsfullt och tillfredsställande liv. Det finns gott om exempel på människor med stora yttre tillgångar (och framgångar) men med ett inre liv tomt på stabilitet, mening. och självkänsla. Det visar inte minst den enorma konsumtionen av psykofarmaka eller statistik över psykisk och social ohälsa, som sträcker sig genom samhällets alla sociala skikt.

Flyktingmottagande - en stor del av de flyktingar som kommer till Sverige bär med sig traumatiserande erfarenheter. Det kan handla om att ha blivit utsatt för dödshot, tortyr eller att ha förlorat nära anhöriga. Även att behöva fly från sin egen kultur med den tillhörighet den ger innebär krisreaktioner och trauman. Samtidigt är många mer eller mindre språklösa i mötet med det nya samhället. Kroppsinriktad, konstnärlig metodik är synnerligen effektivt i detta arbete med ingångar över till ett nytt samhälle och en ny kultur, där det verbala , främmande språket inte står som vägg framför dem. Forskning och erfarenhet visar att det är de affektiva förlopp som genereras av de här metoderna, som leder till läkning och rehabilitering. Melinda Meyer (2007), som leder Norsk Institutt for Kunst- og Uttrycksterapi, NIKUT (vår närmaste samarbetspartner) har i sin forskning vid Nasjonalt kunnskapssenter om vold og traumatisk stress, NKVTS visat på värdet för flyktingar att kunna bearbeta sin situation med en uttryckande konstterapi, som utgår från bl.a. bioenergetiska övningar (likn. yoga men mer expressiva rörelser), vilka påverkar kroppens muskulära försvarsaktivitet och öppnar upp för kreativa förlopp. Ett projekt kalla EXIT handlar om användning av UKT vid emottagande av ensamma flyktingbarn och har visat sig framgångsrikt.

Invandrare och integration - ett viktigt led för integrationsarbetet är att öka förståelsen för vad som händer när olika kulturer möts och ibland ”krockar”. Invandrare, invandrarbarn och infödda svenskar lever på olika ”öar”. Det behöver skapas fler projekt, som syftar till att åstadkomma utbyten mellan olika kulturer, olika sätt att tänka, känna, värdera och uppleva. UKT skulle kunna användas som ett meningsfullt, lustfyllt medel i ett integrationsarbete i Sverige, på samma sätt som UKT har använts i Palestina/Israel eller Sydafrika för att överbrygga motsättningar och fiendskap mellan de olika folkgrupperna. På EGS har man en särskild linje (”The Expressive Arts in Conflict Transformation and Peacebuilding”), som bl.a. vänder sig till biståndsarbetare inom WHO.

Det handlar om att bryta onda cirklar. Genom att inte primärt lägga processen på språk och argumentation för sin ståndpunkt – där motsättningarna ofta tenderar öka – kan annan kommunikation, t.ex. genom musik, rytmer, samarbetsövningar av olika slag, i stället göra att man ser vad som förenar - till skillnad mot att fokusera på det som skiljer! Det senare är den politiska maktkampens arena. Den förra är ett fredsarbete och tjänar mer intressen hos de breda lagren och hör framtiden till.

Ungdomar - verkar också mer utsatta än någonsin! Det finns anledning att tro att människan i det moderna samhället ställs inför alltför stora krav på ständig anpassning till de snabba förändringar, som äger rum. Betydelsen av föräldraskap under de första två åren behöver få en ökad spridning i samhället. Man har i anknytningsforskningen kunnat visa att otrygga anknytningar ger betydande svårigheter för unga vuxna och vuxna och att s.k. desorganiserad anknytning många gånger ligger bakom allvarligare personlighetsstörningar (Schore, Hill m.f.). Teknik, organisation, karriär, föräldraskap, separationer och omflyttningar av relationer, otrygghet och arbetslöshet... allt detta innebär krav som ofta går över individens förmåga – om ungdomar växer upp utan en stabil omvärld blir det allt svårare för dem att finna en roll och en identitet. Det finns ett skriande behov av hjälp och stöd i den processen, och konstnärliga metoder fungerar väl med ungdomars sätt att kommunicera. Här har gruppinriktad verksamhet ett särskilt stort värde (se Melinda Meyer vid NIKUT)!

Psykiatrin - den tyngre psykiska problematik (utanför normalvariationerna) , som ingår i psykiatrins ansvarsområde, har framför allt kommit att bli ett område för medicinsk behandling. Framväxten av psykofarmaka har varit explosionsartad, liksom olika modeller och mallar för diagnos av mental ohälsa, personlighetsstörning och psykos. Användningen av psykoterapier inom psykiatrin är liten i jämförelse härmed. UKT kan dock få en framtida roll, dels om interventioner av UKT blir evidensbaserade, dels om UKT används som specialitet av leg. psykoterapeuter eller andra med legitimation inom hälsovården. I England håller man på att utveckla en modell av Mentalisation Based Approaches to Arts Psychotherapies att användas inom psykiatrin.

I forskning med biologiska markörer i hjärnaktiviteten har man i ett tjugotal studier jämfört behandling med SSRI-preparat och psykodynamisk psykoterapi för en mängd olika symtom, såsom ångestsyndrom, tvångssyndrom, social ångest, PTSD, depression (MDD) och borderlineproblematik (BPO). Man fann ungefär lika stor effekt för båda interventionerna, men man fann också en väsentlig skillnad. Till skillnad mot psykofarmaka gav psykoterapin en tillväxt i aktiva delar i hjärnans affektsystem (Hasse Karlsson, Psychiatric Times, 2011), dvs effekterna är mer långvariga över tid. Studier visar ungefär samma skillnad när man jämför psykodynamisk affektorienterad psykoterapi med KBT, dvs att PDT ger mer långvariga effekter (Schore m.fl.).

Konsulting - Utryckande konstmetodik kan användas i handledning, teambuildning och organisationsutveckling. Metoderna innebär, att man kan arbeta både verbalt och icke-verbalt. Språket strukturerar ofta problematiska relationer och kan i sig själv vara en konservativ kraft som styr tanken och som är svår att ta sig ur. Om man öppnar upp kommunikationsprocessen med en konstnärlig metodik tillvaratar man i betydligt större utsträckning en allsidig och intuitiv intelligens. Detta lossgörande av kreativitet främjar både förmågan att lösa mellanmänsklig problematik och att stimulera t.ex. ett team eller ett kommunikationsflöde inom en organisation. Minns vad Albert Einstein sa, när han grubblade på det som senare blev hans relativitetsteori. "Om jag bara kunde leka som de här barnen (i parken), skulle jag finna lösningen!"

Uttryckande konstterapi används i olika handledningssituationer inom organisationer, t.ex. i ledarskapsutveckling eller utbildning. Det är det mångdimensionella, kreativa, förloppet som ger metoderna en särställning.

Skolan - Forskning inom neurovetenskap ökar förståelsen för betydelsen av icke verbal kommunikation, vilket ingår i konstnärliga terapier, musikterapi, dansterapi osv. Vägen till inlärning i skolan går genom att kunskaper tillägnas genom språk, dvs en huvudsaklig aktivitet i vänster hjärnhalva. Kognitionsforskning kring olika funktionshinder vid traditionell inlärning visar möjligheter för hjärnan att gå "omvägar" till inlärning, t.ex. av matematik. Mycket tyder på att inlärningsfunktionerna i princip i alla ämnen skulle kunna förbättras om även konstnärliga metoder skulle användas inom pedagogiken. Skolan skall också arbeta med social inlärning med frågor om samspel, relationer, sexualitet, roller etc. och här måste fr.a. den högra hjärnhalvan hållas aktiv.

Uttryckande konstterapi har också en plats när det gäller förståelsen av den sociala problematik och de konflikter, som finns i skolan och medel för nya vägar till lösningar. Här kan vuxna lärare och skolungdomar kommunicera på ett helt annat sätt än via ett traditionellt språk, som får de vuxna att dominera och hämma många ungdomar. En psykodramatisk gestaltning av en skolsituation ger mer än tusen ord.

Till sist: att få ut och sprida information är en utmaning. De flesta i vårt samhälle vet inte vad uttryckande konstterapi (även kallad konstnärlig terapi) är. Dominansen av KBT, inte minst i den akademiska världen, tar det största massmediala utrymmet och ”skymmer sikten” för andra verksamma terapiformer. Men den forskning som bedrivs i olika konstnärliga terapier skulle kunna öka intresset hos massmedia och härigenom skulle mer information om UKT kunna nå ut till beslutsfattare och allmänhet.

Potentiellt finns många verksamheter, som skulle tjäna på att ta in konstnärliga terapier! Det finns gott om utrymme för entreprenörskap för uttryckande konstterapeuter.

 

Utbildningar i evidensbaserad konstnärlig metodik och praktik

Svenska Institutet för Uttryckande konstterapi (inom Expressive Arts) söker successivt anpassa studieplanerna i institutets utbildningar efter en evidensbaserad forskning i konstnärliga terapier samt till annan forskning av relevans för förståelsen av hur dessa terapiformer verkar på människan och genom människan. Det handlar om att beskriva metodiken och träna den studerande på metoder, som vid en vetenskaplig prövning visat sig vara effektiva för behandling av en specifik problematik eller diagnos. Det handlar också om att bygga upp en bredare praktik, som till sina delar har ett vetenskapligt och teoretiskt underlag av tillräckligt slag, men som på grund av en komplexitet i metoderna och mångfald i målgrupperna inte kan beforskas i sin helhet.

Rehabiliteringsrådet har i sitt slutbetänkande (SOU 2011:15) fört ett liknande resonemang och menar, att man inte alltid kan utgå ifrån enkla RCT-studier, när man avgör vilka behandlingar som är lämpliga för t.ex. överlevare inom cancersjukvården. Även andra former av utvärderingar, t.ex. kvalitativa studier bör beaktas vid val av metoder inom rehabiliteringen. Man pekar också på betydelsen av att patienterna själva får vara med och utforma en plan för rehabilitering med en ökad individualisering som följd.

Evidens och utbildning

 

Intressanta länkar och referenser avseende forskning/praktik

Cochrane Review om musikterapi och cancer

Clinical Research and Evidence-based Practice in Art Therapy

The International Center for Arts Psychotherapies Training in Mental Health

Sheffield Health and Social Care | Philosophy

Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi - teori och praktik

Referenser av relevans för forskning i konstnärliga terapier

Abram, B. (2010). Evidence-Based Music Therapy Practice: An Integral Understanding. Journal of Music Therapy Vol XLVII No 4, 355 – 379.

Ainsworth, M.D.S., Blehar, M.D., Waters, E. & Wall, S. (1978), Patterns of Attachment: A psychological study of the strange situation. Hillsdale, NJ: Erlbaum.

Aldridge, D. (2003) Music Therapy references related to cancer care. British Journal of Music Therapy, 17(1), 17-25. 

Aldridge, D. (1996) Music Therapy Research and Practice in Medicine – From Out of the Silence. London: Jessica Kingsley Publishers.

Aldridge, D. (2006). Music, Consciousness and Altered tates. (pp.9 – 14.) D. Aldridge & J. Fachner, Music and Altered States.Consciousness, Transcendence, Therapy and Addictions. London: Jessica Kingsley Publisher.

Allen, J. G., & Fonagy, P. (2006): Handbook of Mentalization-Based Treatment. West Sussex: John Wiley & Sons Ltd.

Alvesson, M. &Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.

Andersen BL, Anderson B, deProsse C. (1989). Controlled prospective longitudinal study of women with cancer: II. Psychological outcomes. J Consult Clin Psychol. Dec;57(6):692-7.

Antonovsky, A. (1987/2000). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur. Dept of Caring Science, Åbo.

Ass N., Fossa SD., Dahl AA., Moe TJ. (1997). Prevalence of anxiety and depression on cancer patients seen at the Norwegian Radium Hospital. European Journal of Cancer 33 (10): 1597-604.

Baum, A., Andersen, B.L. (2001). Psychosocial Inetrvention for Cancer (Decade of Behavior). American Psychological Association (APA). 

Bergmark K, Åvall Lundqvist E, Dickman PW, Henningsohn L, Steineck G. (2002). Patient-rating of distressful symptoms after treatment for early cervical cancer. Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica 81:443-50

Bolund, C. (1998). Psykosocial onkologi. Onkologi, 529-540. Liber

Bolund, C. (1997). Psykosocial onkologi i kliniskt perspektiv. Komplekst och varieret. Plough Hansen H, Tishelman C. (Eds). Lund: Studentlitteratur. 

Bonde, L. O. (2006). Imagery, Metaphor, and Perceived Outcome in Six Cancer Survivor's BMGIM Therapy. Qualitative Research Monograph Series Vol. 3. A. Meadows. Gilsum NH, Barcelona.

Bonny, H.L. (1980). GIM therapy: Past, present and future implications. Salina KS: The Bonny Foundation.

Bowlby, J. (1973), Attachment and loss, Vol. 2: Separation. New York, NY: Basic Books.

Bruscia, K. & Grocke, D. (2002). Guided Imagery and Music. The Bonny Method and Beyond. Gilsum NH: Barcelona Publishers. 

Bunt, L., Marston Wyld (1995). Where words fail music takes over: A collaborative study by a music therapist and a councelor in the context of cancer care. Special Issue: International music therapy. Music Therapy Perspectives 13(1): 46-50. 

Bunt, L., Pavlicevic, M. (2002). Music and emotion: perspectives from music therapy. In P.N. Juslin and H.A. Sloboda. Music and emotion. Theory and Research. Oxford University Press: 181- 121.

Bunt, L., Burns, S. et al. (2000). Variations on a theme. The evolutions of a music therapy research programme at the Bristol Cancer Help Centre. British Journal of Music Therapy 14(2): 62-69. 

Burns, D. (1999). The Effect of the Bonny Method of Guided Imagery and Music on the Quality of Life and Cortisol Levels of Cancer Patients. University of Kansas, Ph.D.dissertation, Department of Music and Dance.

Burns, D. (2001). The Effect of the Bonny Method of Guided Imagery and Music on the Mood and Life Quality of Cancer Patients. Journal of Music Therapy XXXVIII(!): 51 – 65.

Burns, D. (1999). The Effect of the Bonny Method of Guided Imagery and Music on the Quality of Life and Cortisol Levels of Cancer Patients. University of Kansas. Doctoral Dissertation, Department of Music and Dance.

Button, M. & Trevarthen, C. (2007). Listening to Music in Psychotherapy. Radcliffe Publishing.

Carlsson, M (2007). Psykosocial Cancervård. Studentlitteratur.

Cassidy, J., & Shaver, P. (Eds.) (1999). Handbook of attachment: Theory, research and clinical application. New York, NY: Guilford Press

Clark M, Isaacks-Downton G, Wells N, Redlin-Frazier S, Eck C, Hepworth JT & Chakravarthy B. (2006). Use of preferred music to reduce emotional distress and symptom activity during radiation therapy. Journal of Music Therapy 43(3):247-65.

Creswell, J. W., & Plano Clark, V. L. (2007). Designing and conducting mixed methods research. London: Sage.

Cullberg, J, (1975, 2006). Kris och utveckling. Stockholm: Natur och Kultur. 

Damasio, A. (1994). Descartes´ error.New York, NY: Grosset/Putman.

Damasio, A. (2002). Känslan av leva. Kroppens och känslornas betydelse för medvetenheten. Natur och Kultur.

Damasio, A. (2010). Self Comes to Mind. Constructing the Conscious Brain. New York: Pantheon Books.

Dileo, C., Bradt, J. (2005) Meta-Analysis. In Music Therapy Research, Second Edition. Wheeler, B. Gilsum, NH: Barcelona Publishers. 

Dileo, C., Bradt, J. (2005). A Meta-Analysis & Agenda for Future Research. Cherry Hill NJ: Jeffrey Books 

Dileo, C., Loewy, J. (Eds.) (2005). Music Therapy at the End of Life. New Jersey: Jeffrey Books. 

Duocastella AC. (1999). Effect of music on children with cancer. Doctoral Dissertation, Revista de Enfermeria 22(4):293-8.

Fonagy, P., Gergely, E., Jurist, E. & Target, M. (2004). Affect Regulation, Mentalization and the Development of the Self. New York, NY: Other Press.

Fosha, D., Siegel, D.J., & Solomon, M.F. (2009). The healing power of emotion: Affective neuroscience, development, clinical practice. New York, NY: Norton

Fosha, D. (2000). The Transforming Power of Affect. New York: Basic Books.

Gilroy, A., (2006). Art Therapy Research and Evidence-based Practice. London: SAGE Pub. Ltd.

Gerge, A., Ranch, M, Rudstam, G. (2010). Kreativt gestaltande psykoterapi. Stockholm: Insidan.

Gilroy, A., (2011). Art Therapy Research in Practice. Peter Lan Pub. Inc.

Grocke, D. & Wigram, T. (2007). Receptive Methods in Music Therapy.

Hartley, N. Payne, M. (2008). The Creative Arts in Palliative Care. London: Jessica Kingelsy Publisher.

Hanser, S. (2006). Music Therpy in Adult Onclogy: Research Issues. J Soc Integr Oncol 2006;4(2):62-66.

Hass-Cohen, N. & Carr, R (2008). Art Therapy and Clinical Neuroscience. London: Jessica Kingsley Publishers.

Hill, D. (2015). Affect Regulation Theory. A clinical model. New York, NY: Norton.

Hilliard RE. (2003). The effects of music therapy on the quality and length of life of people diagnosed with terminal cancer. Journal of Music Therapy 40(2):113-37. 

Holmqvist, R. (2007). Relationella perspektiv på psykoterapi. Stockholm: Liber.

Jadad, A. (1998, 2000). Randomiserade kontrollerad kliniska prövningar. Malmö: Studentlitteratur. 

Klagsbrun, J., Rappaport, L. Marcow-Speiser, V., Post, P., Stepakoff, S., Karman, S. (2005). Focusing and Expressive Arts Therapy as a Complementary Treatment for Women with Breast Cancer. Journal of Creativity and Mental Health. Vol. 1, No.1, 107-137.

Kohut, H. (1977). The restoration of the self. Madison, WI: Int Universities Press.

Körlin, D. (2005). Creative Arts Therapies in Psychiatric Treatment. A Clinical Application of the BMGIM and Creative Arts Groups. Doctoral Dissertation, Stockholm, Karolinska Institutet.

Lanius, R.A., Vermetten, E., Loewenstein, R.J. & Pain, C. (Eds.). The impact of early life trauma on health and disease: The hidden epidemic. New York NY: Cambridge University Press.

McKinney, C. (1990). The effect on music and imagery. Jounal of Music Therapy 27 (101): 34-46. 

McKinney, C. H. (1994). The effect of the Bonny Method of Guided Imagery and Music on mood, emotional expression, cortisol, and immunologic ntrol of latent Epstein-Barr virus in healthy adults. University of Miami. 

McKinney, C., M. Clark (2003). The Effect of The Bonny Method of Guided Imagery and Music on Distress, Life Quality, and Endocrine Hormone Levels in women in Non-Metasatic Breast Cancer: Pilot Study Report 1998 – 2002, Center for Health Enhancement, St. Joseph Medical Center, Baltimor, MD.

Levine, S.K. & Levine, E. (1999). Foundations of Expressive Arts Therapy.Theoretical and Clinical Perspectives. London: Jessica Kingsley Publishers. 

Levine, S.K. & Levine, E. (2005). Principles and Practice of Expressive Arts Therapy. Towards a Therapeutic Aesthetics. London: Jessica Kingsley Publishers.

Levine, S. (2009). Trauma, Tragedy, Therapy. The Arts and Human Suffering. London: Jessica Kingsley Publishers.

Mann, J. (1973). Time-Limited Psychotherapy. Harvard University Press.

McNiff, S. (2004). Art Heals. How Creativity Cures The Soul. Boston & London: Shambhala. 

Merleau-Ponty, M. (1945/1997). Kroppens Fenomenologi. Göteborg: Daidalos.

Meyer, M. (2007). Repatriation and Testimony. Expressive Arts Therapy. Doctoral Dissertation, Saas Fee, Switzerland: European Graduate School (EGS).

Ogden, O., Minton, K. & Pain, C (2006). Trauma and the body: a sensorimotor approach to psychotherapy. New York NY: Norton.

Olfsson, A. & Fossum B. (2009). Perspectives on music therapy in adult cancer care: a hermaneutic study. Oncology Nursing Forum, 36, 221-31.

Philips & Holmquist (2008*). Vad är verksamt i psykoterapi? Stockholm: Liber.

Robb SL, Clair AA, Watanabe M, Monahan PO, Azzous F, Stouffer JW, Ebbers A, Darisie E, Whitmer C, Walker J, Nelson K, Hanson-Abormeit D, Lane D, Hannan A. (2008). A non-randomized controlled trial of the active music engagement (AME) intervention on children with cancer. Psycho-Oncology 17(7):699-708.

Rothman KJ, Greenland S. (1998) Modern Epidemiology. In Rothman KJ, Greenland S. (eds), p. 271, Philadelphia: Lippincott-Raven Publishers.

Sand, L. (2008). Existential Challenges and Coping in Palliative Cancer Care. Experiences of patients and family members. Doctoral Dissertation. Stockholm, Karolinska Institutet.

Schore, A. N. (1994). Affect Regulation and the origin of the self: the neurobiology of emotional development. New York: Northon

Schore, A. N. (2003a). Affect Regulation and disorders of the Self. New York NY: Northon.

Schore, A. N. (2003b). Affect Regulation and the Repair of the Self. New York NY: Northon.

Schore, A. N. (2009). Attachment, Trauma and the Development of the Right Brain: Orgins of Pathological Dissociation. In P. .F. Dell, & J. A. O´Neil, Dissociaton and the Dissociative Disorders: DSM-V and Beyond. New York, Routledge.

Schore, A. N. (2012). The Science of The ART of Psychotherapy. New York NY: Norton.

Schover, LR. (2005). Sexuality and fertility after cancer. Hematology p. 523-527

Seidel, Almut (Ed.) (2005). Verschmerzen. Musiktherapie mit krebserkrankten Frauen und Mennern im Spannungsfeld von kurativer und palliativer Behandlung. Wiesbaden: Zeitpunkt musik/Reichert Verlag.

Stern, D. (2004). Ögonblickets psykologi. Om tid och förändring i psykoterapi och vardagsliv. Stockholm: Natur och Kultur.

Stern, D. (2010). Forms of Vitality. Exploring Dynamic Expression in Psychology, The Arts, Psychotherapy and Development. Oxford University Press.

Stiwne, D. (2008). Bara detta liv. Texter i existentiell psykologi och psykoterapi. Stockholm, Natur och Kultur. 

Strang, P. (2007). Livsglädjen och det djupa allvaret. Om existentiell kris och välbefinnande. Stockholm, Natur och Kultur. 

Strasser, F., Strasser L. (1999). Existential time-limited therapy. New York, Wiley.

Wheeler, B.(ed) (2005). Music Therapy Research. Second Edition, Gilsum, NH: Barcelona Publishers. 

Wigram, T., Nygaard Pedersen I. & Bonde, L-O. (2002). A Comprehensive Guide to Music Therapy. London: Jessica Kingsley Publishers.

Williams, M., Teasdale, J., Segal, Z. & Kabat-Zinn, J. The Mindful Way through Depression: Freeing Yourself from Chronic Unhappiness. The Guilford Press.

Wärja, M. (1999). Musikterapi. I E. Grönlund, A. Alm & I. Hammarlund (Red). Konstnärliga terapier: Bild, dans, musik i den läkande processen, (pp. 87 – 108). Stockholm, Natur och Kultur.

Wärja, M. (2010). Korta Musikresor (KMR). På väg mot en teori om KMR som musikterapeutisk metod. (Short Music Journeys. Towards a Theory of KMR as Music Therapy Method). Magisteruppsats Kungl. Musikhögskolan

Yalom, I. (1980). Existential Psychotherapy. New York, Basic Books.

Öster, I. (2007). Bildberättelser vid bröstcancer. Kvinnors berättelser i ord och bild. Doctoral Dissertation, Umeå Universitet (New Series No 1111 – ISSN 0346-6612 – ISBN 978-91-7264-382-6.)

Referenser